MARSCH DER FREIWILLIGEN JÄGER AUS DEN BEFREIUNGSKRIEGEN, Anonym

Åldern och ursprunget på denna gamla glada och vida kända marsch är omstridda. I Ryssland skall den ha varit känd som Egerskij marsj (Jägarmarsch) redan under generalissimus Suvorovs dagar, och han dog 1800. (Nikolaj Ivanov-Radkevitj, som arrangerat marschen, har felaktigt tillskrivits kompositörsskapet.) I Tyskland förs marschen tillbaka till tiden för krigen 1813-15, som medförde befrielse från fransmännens ockupation och förtryck. Då förlitade man sig på jägarna som goda skyttar, och otaliga frivilliga anmälde sig. Från ryska gränsen i Ostpreussen till på andra sidan Rhen måste fienden drivas tillbaka, vilket innebar strider och stora trupprörelser, under vilka gemensam sång av enkla melodier underlättade marscherandet.

I Schweiz är marschen känd som (Zürcher) Sechseleuten-Marsch och klingar i Zürich vid den årliga vårfesten och gäller som typisk för staden. Å andra sidan betraktas den av de tyska jägarbataljonerna som deras och den arrangerades för dessas valthornsmusikkårer. Kejsar Vilhelm II förlänade den 1899 till sina Gardesjägare och till Jäger-Bataillon Nr 2 för stora parader. Den infördes i den preussiska armémarschsamlingen 1911 med nummer AM II,239.

Lars C Stolt